index

This page is about waking up one day and finding that life was not as one had imagined it to be. It's not just about the horror of realising that our beloved Ingela had left us in death. No, it's about the realisation, that in our desolation, we were about to be visited upon by great evil. This would take the form of total betrayal by people close to Ingela, me and the boys. These hapless inadequates were to try and destroy mine and Ingela's childrens' faith in humanity. They never succeeded. The plot back-fired badly on them. We had our faith restored thanks to other good people and the perpetrators were left with nothing. The phrase "what goes around comes around" has shown itself to be more than a cliché.

Most of this page will illuminate the evils of bullying. In a civilised society, bullying is often not covered by the law. It's an area which is hard to pin-point in legal terms, a big temptation for predators and rogue elements around us to do their worst and where they know they stand a good chance of getting away with it. It's an aspect of human behaviour which requires cunning, deviousness and of course a good sprinkling of pure badness. The main problem with bullying in the classic scenario is that the bullied are often weak and easy prey for the keen eye of the bully. Furthermore the bullied seldom seek help or report the problem, hence the growing and unaddressed problem in modern society. Literature is full of it, where jealousy, envy, aggression and most of the 7 deadly sins have found an outlet. What is comforting about litterature is that there is often a happy ending, "good triumphs over evil". In real life "Fate" nearly always comes to the rescue. Civilised society hates lack of order, ie criminal or immoral deeds, not neccessarily for moral reasons, but because it is a disturbance to good order.
Ingela, the children and I and our dogs lived a lovely, quiet, dreamy life in the country where we didn't "disturb" anyone. We entertained people, those who would make the long journey to where we lived. I know they left our home with the feeling that they had been well treated. We were and are civilised people.
Ingela died in 2004. End of civilisation? What happened ? We were raped emotionally and financially by two people who had been close to us. This is frightening. Had they been some predator strangers lurking in the bushes we would have been less surprised. No, they were part of us ! They were Ingela's own mother, Britt-Marie Åkesdotter and Ingela's sted-father, Hardy Olson. They ran rough-shod like a coach and four through the desolation left after Ingela. We were weak and nearly destroyed by Ingela's death. Nearly, but not quite !
The little mistake these two hapless freaks made was that we still had a lot of reserve left. Ingela, the children and I are very strong people. We have shown this many times when stupidity has tried to encroach on us. It was at first no easy task trying to realise what was happening and then to "man the barricades". A few good people came to the rescue. Four ! TME and L.L, K.J and K.B, four great people with total dedication to truth and to what is right and good. Bravo !

THE FIRST NAIL IN THE COFFIN

Ingela died in front of us at a dog show on the 29th of August 2008. She was only 41 years of age. It goes without saying that this broke our hearts utterly. We then entered a period of very depressing sadness
We were not to be allowed much time for the luxury of bereavement.
Three days after Ingela passed away, her mother Britt-Marie Åkesdotter arrived at our house with a piece of paper which I was to sign. It was a power of attorney whereby Britt Marie, Ingela's mother, would take charge of her daughter's remains and pay for her funeral if there was no money in Ingelas estate. In that, at Ingela's death, we didn't know what the financial situation was, we thought that Britt Marie's gesture was very generous and kind.
What we hadn't reckoned with was that this callous woman had no intention of paying for the funeral and wanted Ingela's remains so that she had control over Ingela in her death. Even worse and while we were in shock at Ingela's sudden demise, Britt Marie was secretly planning the equivalent of a state funeral for Ingela. The funeral was indeed so fabulous that we were all very proud at the lavish send-off which our lovely princess was being rightly given.
What we didn't know was that Ingela's and my children were unknowingly paying for the whole thing. We would in a few weeks get a bill for a staggering 10.000 Euros.

The bottom line here is, in case our readers are confused, that Ingela's mother said in writing she would pay for Ingela's funeral, if and which we did, give her charge of Ingela's remains and if there was no money in Ingela's estate. There was no money in Ingela's estate.
Ingela's mother ordered a funeral which was four times the cost of a decent middle-class funeral.

This is only the beginning of a series of events which will make most international best-sellers look like a harmless children's book compared with the cold-blooded scheming of an insanely jealous mother.
This hapless woman is not alone in the infamy of evil vultures who descended on us to try and wreck what was left after Ingela died. A few other spineless actors showed how easy it can be to perpetrate evil deeds on an unsuspecting family, weak from sorrow. These spinless wonders are still spineless and we are now strong. With no exception they have all gone into hiding. You can never hide from yourself.

Denna sida handlar om att vakna en dag och konstatera att livet inte var som man hade tänkt sig. Det handlar inte bara om det fruktansvärda i att inse att vår älskade Ingela hade lämnat oss i döden. Nej, det handlar om insikten, att i vår övergivenhet, vi var på väg att få besök på av stor ondska. Detta skulle ske i form av totala svek av människor nära Ingela, jag och pojkarna. Dessa olyckliga inadequates var att försöka förstöra mitt och Ingelas barns tro på mänskligheten. De lyckades aldrig. Tomten back-sparken illa på dem. Vi hade vår tro återställt tack till andra bra människor och förövarna var kvar med ingenting. Frasen "Vad går runt kommer runt" har visat sig vara mer än en kliché.

Merparten av denna sida kommer belysa ondska mobbning. I ett civiliserat samhälle, är mobbning ofta inte omfattas av lagen. Det är ett område som är svårt att pin-point i juridisk mening, en stor frestelse för rovdjur och oseriösa element som omger oss att göra sitt värsta och där de vet att de har goda chanser att komma undan med det. Det är en aspekt av mänskligt beteende som kräver list, deviousness och naturligtvis ett bra stänk av ren ondska. Det största problemet med mobbning i det klassiska scenariot är att den mobbade ofta är svaga och lätt byte för den kvicktänkte av översittare. Dessutom mobbade sällan söker hjälp eller rapportera problemet, därav växer och oadresserad problem i det moderna samhället. Litteraturen är full av det, där svartsjuka, avund, aggression och de flesta av de 7 dödssynderna har hittat ett utlopp. Vad är tröst om litteratur är att det ofta finns ett lyckligt slut, "det goda segrar över det onda". I verkliga livet "Ödet" nästan alltid kommer till undsättning. Civiliserade samhället hatar brist på ordning, dvs kriminella eller omoraliska handlingar, inte nödvändigtvis av moraliska skäl, men eftersom det är en störning i god ordning.Ingela, levde barnen och jag och våra hundar en härlig, lugn, drömmande livet på landet där vi inte "störa" någon. Vi underhöll människor, de som skulle göra den långa resan till där vi bodde. Jag vet att de lämnade vårt hem med känslan att de väl hade behandlats. Vi var och är civiliserade människor.Ingela dog 2004. Slutet av civilisation? Vad hände? Vi våldtogs känslomässigt och ekonomiskt av två personer som hade varit nära oss. Detta är skrämmande. Hade de varit några rovdjur främlingar som lurar i buskarna vi skulle ha varit mindre förvånad. Nej, de var en del av oss! De var Ingelas egen mor, Britt-Marie Åkesdotter och Ingelas Plats-far, Hardy Olson. De sprang grov-skodda som en coach och fyra genom ödemark kvar efter Ingela. Vi var svaga och nästan förstördes av Ingela död. Nästan, men inte riktigt!Den lilla misstaget dessa två stackars missfoster gjorde var att vi fortfarande hade mycket reserv kvar. Ingela, barnen och jag är mycket starka människor. Vi har visat detta många gånger när dumhet har försökt att inkräkta på oss. Det var till en början ingen lätt uppgift att försöka förstå vad som hände och sedan att "man barrikaderna". Några goda människor kom till undsättning. Fyra! TME och LL, KJ och KB, fyra fantastiska människor med total hängivenhet till sanningen och vad som är rätt och bra. Bravo!

FÖRSTA SPIKEN I KISTAN
Ingela dog framför oss på en utställning den 29 augusti 2008. Hon var bara 41 år gammal. Det säger sig självt att detta bröt våra hjärtan helt. Vi gick sedan en period av mycket deprimerande sorgVi var inte att få mycket tid till lyxen av sorg.Tre dagar efter Ingela gick bort, kom hennes mamma Britt-Marie Åkesdotter hemma hos oss med en bit papper som jag skulle skriva. Det var en fullmakt som innebär Britt Marie, Ingela mamma skulle ta hand om hennes dotters kvar och betala för hennes begravning om det inte fanns några pengar i Ingelas egendom. I att, vid Ingela död, vi vet inte vad den ekonomiska situationen var, trodde vi att Britt Marie gest var mycket generös och snäll.Vad vi hade inte räknat med var att detta känslokallt kvinnan inte hade för avsikt att betala för begravningen och ville Ingelas fortfarande är så att hon hade kontroll över Ingela i hennes död. Ännu värre och medan vi var i chock vid Ingelas plötsliga frånfälle var Britt Marie hemlighet planera motsvarande en statsbegravning för Ingela. Begravningen var verkligen så fantastiskt att vi alla var mycket stolta över på den påkostade skicka-off som vår underbara prinsessa höll på att rätta ges.Vad vi inte visste var att Ingelas och mina barn omedvetet betalar för det hela. Vi skulle inom några veckor få en räkning för en svindlande 10,000 euro.

Kärnpunkten här är, om våra läsare är förvirrade, det Ingelas mamma sa skriftligen att hon skulle betala för Ingelas begravning, om och som vi gjorde, ge henne ansvar för Ingelas kvar och om det fanns inga pengar i Ingelas egendom. Det fanns inga pengar i Ingelas egendom.Ingelas mamma beställde en begravning som var fyra gånger kostnaden för en anständig medelklassen begravning.Detta är bara början på en serie händelser som kommer att göra de flesta internationella bästsäljare ser ut som ett harmlöst barnbok jämfört med kallblodiga intrigerande av ett vansinnigt svartsjuk mamma.Denna olyckliga kvinnan inte är ensam i vanära onda gamar som steg ner på oss för att försöka förstöra det som var kvar efter Ingela dog. Några andra ryggradslösa aktörer visade hur lätt det kan vara att begå onda gärningar på en intet ont anande familj, svag från sorg.Dessa spinless undrar fortfarande ryggradslös och vi är nu starka. Med något undantag har de alla gått under jorden. Du kan aldrig gömma sig själv.

Denna fullmakt nedan är ett falskt löfte och ett hån mot Ingelas minne

This page is about waking up one day and finding that life was not as one had imagined it to be. It's not just about the horror of realising that our beloved Ingela had left us in death. No, it's about the realisation, that in our desolation, we were about to be visited upon by great evil. This would take the form of total betrayal by people close to Ingela, me and the boys. These hapless inadequates were to try and destroy mine and Ingela's childrens' faith in humanity. They never succeeded. The plot back-fired badly on them. We had our faith restored thanks to other good people and the perpetrators were left with nothing. The phrase "what goes around comes around" has shown itself to be more than a cliché.
Most of this page will illuminate the evils of bullying. In a civilised society, bullying is often not covered by the law. It's an area which is hard to pin-point in legal terms, a big temptation for predators and rogue elements around us to do their worst and where they know they stand a good chance of getting away with it. It's an aspect of human behaviour which requires cunning, deviousness and of course a good sprinkling of pure badness. The main problem with bullying in the classic scenario is that the bullied are often weak and easy prey for the keen eye of the bully. Furthermore the bullied seldom seek help or report the problem, hence the growing and unaddressed problem in modern society. Literature is full of it, where jealousy, envy, aggression and most of the 7 deadly sins have found an outlet. What is comforting about litterature is that there is often a happy ending, "good triumphs over evil". In real life "Fate" nearly always comes to the rescue. Civilised society hates lack of order, ie criminal or immoral deeds, not neccessarily for moral reasons, but because it is a disturbance to good order.
Ingela, the children and I and our dogs lived a lovely, quiet, dreamy life in the country where we didn't "disturb" anyone. We entertained people, those who would make the long journey to where we lived. I know they left our home with the feeling that they had been well treated. We were and are civilised people.
Ingela died in 2004. End of civilisation? What happened ? We were raped emotionally and financially by two people who had been close to us. This is frightening. Had they been some predator strangers lurking in the bushes we would have been less surprised. No, they were part of us ! They were Ingela's own mother, Britt-Marie Åkesdotter and Ingela's sted-father, Hardy Olson. They ran rough-shod like a coach and four through the desolation left after Ingela. We were weak and nearly destroyed by Ingela's death. Nearly, but not quite !
The little mistake these two hapless freaks made was that we still had a lot of reserve left. Ingela, the children and I are very strong people. We have shown this many times when stupidity has tried to encroach on us. It was at first no easy task trying to realise what was happening and then to "man the barricades". A few good people came to the rescue. Four ! TME and L.L, K.J and K.B, four great people with total dedication to truth and to what is right and good. Bravo !

THE FIRST NAIL IN THE COFFIN

Ingela died in front of us at a dog show on the 29th of August 2008. She was only 41 years of age. It goes without saying that this broke our hearts utterly. We then entered a period of very depressing sadness
We were not to be allowed much time for the luxury of bereavement.
Three days after Ingela passed away, her mother Britt-Marie Åkesdotter arrived at our house with a piece of paper which I was to sign. It was a power of attorney whereby Britt Marie, Ingela's mother, would take charge of her daughter's remains and pay for her funeral if there was no money in Ingelas estate. In that, at Ingela's death, we didn't know what the financial situation was, we thought that Britt Marie's gesture was very generous and kind.
What we hadn't reckoned with was that this callous woman had no intention of paying for the funeral and wanted Ingela's remains so that she had control over Ingela in her death. Even worse and while we were in shock at Ingela's sudden demise, Britt Marie was secretly planning the equivalent of a state funeral for Ingela. The funeral was indeed so fabulous that we were all very proud at the lavish send-off which our lovely princess was being rightly given.
What we didn't know was that Ingela's and my children were unknowingly paying for the whole thing. We would in a few weeks get a bill for a staggering 10.000 Euros.

The bottom line here is, in case our readers are confused, that Ingela's mother said in writing she would pay for Ingela's funeral, if and which we did, give her charge of Ingela's remains and if there was no money in Ingela's estate. There was no money in Ingela's estate.
Ingela's mother ordered a funeral which was four times the cost of a decent middle-class funeral.

This is only the beginning of a series of events which will make most international best-sellers look like a harmless children's book compared with the cold-blooded scheming of an insanely jealous mother.
This hapless woman is not alone in the infamy of evil vultures who descended on us to try and wreck what was left after Ingela died. A few other spineless actors showed how easy it can be to perpetrate evil deeds on an unsuspecting family, weak from sorrow. These spinless wonders are still spineless and we are now strong. With no exception they have all gone into hiding. You can never hide from yourself.

Denna sida handlar om att vakna en dag och konstatera att livet inte var som man hade tänkt sig. Det handlar inte bara om det fruktansvärda verkligheten att vår älskade Ingela hade lämnat oss i döden. Nej, det handlar om insikten, att i vår övergivenhet, vi var på väg att få besök av stor ondska. Detta skulle ske i form av totala svek av människor nära Ingela, mig och pojkarna. Dessa olyckliga skurkar skulle förstöra mitt och Ingelas barns tro på mänskligheten. De lyckades aldrig. Deras klantiga handlingar hade motsatts effekt . Vår tro återställdes tack vare andra bra människor och förövarna var kvar med ingenting. Frasen "Vad går runt kommer runt" har visat sig vara mer än en kliché.

Merparten av denna sida kommer att belysa ondska mobbning. I ett civiliserat samhälle, omfattas mobbning sällan av lagen. Detta är ett område som är svårt att kartlägga i juridisk mening, då den blir en stor frestelse för rovdjurbenägna och oseriösa element som omger oss och vill göra sitt värsta där de vet att de har goda chanser att komma undan. Det är en aspekt av mänskligt beteende som kräver list, slughet och naturligtvis ett bra stänk av ren ondska. Det största problemet med mobbning i det klassiska scenariot är att den mobbade oftast är svag och ett lätt byte för den kvicktänkte översittaren. Dessutom är det tyvärr vanligt att mobbade sällan söker hjälp eller rapportera incidenter, därav växer problemet obemärkt i det moderna samhället. Litteraturen är präglad av detta, där svartsjukan, avund, aggression och de flesta av de 7 dödssynderna har hittat ett utlopp. I litteraturen finns det ofta ett lyckligt slut, "det goda segrar över det onda". I verkliga livet "Ödet" kommer nästan alltid till undsättning. Civiliserade samhällen hatar brist på ordning, dvs kriminella eller omoraliska handlingar, inte nödvändigtvis av moraliska skäl, men eftersom det är en "störning" i den goda ordningen.Ingela, barnen och jag och våra hundar levde ett härligt, lugnt, drömliknande liv på landet där vi inte "störde" någon. Vi hade folk hemma som trivdes med detta vi hade att erbjuda. Jag vet att de lämnade vårt hem med känslan av att de hade haft kul. Vi var och är civiliserade människor.

Ingela dog 2004. Slut med det civiliserade? Vad hände? Vi våldtogs känslomässigt och ekonomiskt av två personer som hade varit nära oss. Detta är skrämmande. Hade de varit några rovdjur eller främlingar som lurar i buskarna hade vi varit mindre förvånad. Nej, de var en del av oss! De var Ingelas egen mor, Britt-Marie Åkesdotter och Ingelas styv-far, Hardy Olson. De sprang genom detta som var kvar efter Ingela som en grävskåpa ur kontroll. Vi var svaga och nästan förstördes av Ingelas bortgång. Nästan, men inte riktigt!Den lilla misstaget dessa två patetiska kräken gjorde var att vi fortfarande hade mycket reserv kvar. Ingela, barnen och jag är mycket starka människor. Vi har visat detta många gånger när dumhet har försökt inkräkta på oss. Det var till en början ingen lätt uppgift att förstå vad som hade hänt men vi snabbt "bemannade barrikaderna". Några goda människor kom till undsättning. Fyra! TME och LL, KJ och KB, fyra fantastiska människor med total hängivenhet till sanningen och vad som är rätt och bra. Bravo!

FÖRSTA SPIKEN I KISTAN

Ingela dog framför oss på en utställning den 29 augusti 2008. Hon blev bara 41 år gammal. Det säger sig självt att detta bröt våra hjärtan helt. Vi upplevde sedan en period av stor sorg. Vi skulle inte få lyxen att sorga vår älskade Ingela i lugn och ro.Tre dagar efter Ingela gick bort, kom hennes mamma Britt-Marie Åkesdotter hemma till oss med en bit papper som jag skulle skriva på. Det var en fullmakt som innebar att Britt Marie, Ingelas mamma skulle ta hand om hennes dotters kvarlevor och betala för Ingelas begravning om det inte fanns några pengar i Ingelas dödsbo. Vid Ingelas bortgång visste vi inte hur det låg till med den ekonomiska situationen. Vi tyckte naturligtvis att Britt Maries gest var mycket generös. Vad vi inte hade räknat med var att denna känslokalla kvinna hade inte för avsikt att betala för begravningen och ville bara ha kontroll över Ingela i döden. Än värre och medan vi var i chock vid Ingelas plötsliga frånfälle var att Britt Maries hemliga planering för Ingelas begravningen skulle motsvara en statsbegravning. Begravningen var verkligen så fantastiskt att vi alla var mycket stolta och glada över den påkostade och mycket förkänd färväl till vår älskade prinsessa. Vad vi inte visste var att Ingelas och mina barn omedvetet skulle betala för hela kallaset. Vi skulle inom några veckor få en räkning för en svindlande 10,000 euro. (97,000 Skr.)

Kärnpunkten här är, om våra läsare är förvirrade, att Ingelas mamma sa skriftligen att hon skulle betala för Ingelas begravning, om och som vi gjorde, gav henne ansvar för Ingelas kvarlevor och om det inte fanns pengar i Ingelas dödsbo. Det fanns inga pengar i Ingelas dödsbo.Ingelas mamma beställde en begravning som skulle kosta fyra gånger mer än det för en anständig medelklassen begravning.Detta är bara början på en serie händelser som kommer att göra att de flesta internationella bestsäljare ser ut som en harmlös barnbok jämfört med de kallblodiga intriger iscensatta av en vansinnigt svartsjuka mamma.Denna olyckliga kvinna är inte ensam med sina onda gärningar. Det fanns några andra gamar som lurade kring oss för att plocka från den urholkade kadavern efter Ingelas bortgång. Några andra ryggradslösa aktörer visade hur lätt det kan vara att begå onda gärningar på en intet ont anande familj, svag från sorg.Dessa ryggradslösa idioter är fortfarande ryggradslösa. Vi var tillfälligt svaga och vi är nu starka. Med något undantag har de alla gått under jorden. Du kan aldrig gömma dig själv.

Denna fullmakt nedan är ett falskt och värdelöst löfte och ett hån mot Ingelas minne

RAPE AT THE GRAVE!
A few weeks after Ingela died it was time to lower her ashes into the grave.
We were about 14 people by the graveside I stood by the headstone with Ingela's favourite hunter, Annica (the aunt of our present Annica). We were waiting for Ingela's mother and stepfather. After a while we heard the crunch on the gravel as they came towards the grave. Annica growled. The funeral man read something suitable. After a while it came to lowering our darling Ingela's ashes. I looked over at the funeral man and awaited his nod so that I would take Ingela's ashes and lower them into the grave. Suddenly Hardy Olson rushed over to the funeral man and before anyone could react he took Ingela's ashes and lowered them into the grave himself. I looked at the funeral man and shouted something. The funeral man didn't react but just kept a poker-face. Hardy Olson then looked at me with a malicious sneer on his face. Up to that moment in my life I had never met the devil. I now knew we had company.The shock was so profound that we all froze. An elderly lady, who was present, shouted at Hardy Olson and asked him what he thought he was up to.
It must be said at this stage that Ingela barely tolerated Hardy Olson, mainly because of his ill-concealed contempt for her love of dogs and her devotion to me and the boys. This pathetic control freak now took advantage of Ingela in death. He had many times tried to force his will on Ingela. He was never a match for Ingela. She would not be pushed around and she was also very intelligent and talented, something Hardy Olson certainly is not. I left the grave and have never returned. Ingela is not there and the boys and I don't recognise it.

"BEHIND THE BUSHES"
When Hardy Olson was being bawled out by the elderly lady after the ashes incident he turned to the few people who were left and said that he 'd had to hire four "security" men to make sure that I, Brian, the husband of Ingela wouldn't take Ingela's ashes.
Well, I must say that in this tragicomedy of farce, subterfuge, lies and deceit, I may be forgiven for having a good laugh. Did this pathetic freak think that the great hero, Brian, was, like James Bond, going to "steal" his beloved Ingela's ashes and rush up a dangling ladder from an awaiting helicopter? This is the stuff of exciting films with exlposions and mad car-chases around hair-pin bends in the Alps.
I had, until then, no reason to believe that Hardy Oslon was other than a boring old fart. I now realise that he was secretly harbouring fantasies of such wild excitement that the rest of us ordinary mortals pale in comparison. As I read this seven years later (2011) it amazes me that Hardy Olson could leave the graveyard unscathed. In another place or another time Hardy Olson would never have reached the gates of the cemetry. I can only put it down to the excellent timing of a truly evil freak. He knew we were paralysed by the shock of his dastardly deed. We were also beside ourselves with grief at the loss of our beloved Ingela. Hardy Olson has, according to scources, a history which has often given him good reason to look over his shoulder. One day he may meet someone whose timing is better than his and that person will neither be in shock nor paralysed.

ALEX'S LETTER
The above incident by the grave prompted Alex to write his letter. Ingela's mother and Hardy Olson are therapists but it didn't stop them from insulting me, the boys and Ingela's memory. The children had to grow up rather quickly.

As I write this seven years after Ingela so tragically left us I will never be able to forgive these horrible people. Worse still I have never been able to explain to the children why adults could do this to us. Does evil come so easily to some people. How could Ingela's mother and stepfather, who are therapists and in charge of weak people, confuse Ingela's and my children? Why would they want to try to destroy us when we were down and distraught with grief after Ingela? How could a mother insult her daughters memory. How could she allow Hardy Olson take Ingela's ashes when Ingela couldn't bare the idea of his clammy hands near her. There will never be an answer to this. Suffice it to say that these monsters will never be forgiven, neither by me nor the children. It's not much of a start in life for the children to have to suspect that they may be surrounded by dangerous idiots.

MONEY ?
Not from our side anyway. Ingela's mother promised to pay for an expensive funeral which she organised. She didn't pay. There is also the problem with an inheritance which Ingela's mother had in "safe-keeping" The total sum of money involved is 250,000 Swedish kronors, 35,000 Euros, or for our American readers, 40,000 Dollars.

SOLUTION ?
If Ingela's mother has any regard left for her daughter's memory we suggest she put that money into The Ingela Barnett Foundation, administered by the Swedish Clumber Spaniel Club. The foundation was started by the club to foster Ingela's visions for the breed's development in health through working/hunting and education. Ok, Britt-Marie (Ingela's mother) now's your chance repair the insult to your daughter's memory. I wrote the above paragraph two years ago. The Ingela Barnett foundation has not been approached by Ingela's mother. I rest my case.

VÅLDTÄKT VID GRAVEN
Några veckor efter Ingela hade gått bort blev det dags att lägga hennes askar i graven. Jag stod vid gravstenen med Ingelas favorit jakthund, Annica, moster till Annica vi har idag. Vi väntade bara på att Ingelas mamma och Hardy Olsosn skulle komma. After ett tag hörde vi fotsteg på gruset då de kom mot graven. Annica morrade. Begravningsmannen då läste upp något lämpligt. Snart var det dags att sänka vår älskade Ingelas askar i graven.
Jag vände min blick mot begravninggubben för att få signalen då jag skulle ta emot Ingelas askar. Plötsligt och utan varning rusade Harrdy Olson fram till begravningsmannen, nästan trillade över gravstenen, tog tag i urnen och själv satte vår älskade Ingelas askar i graven.
Jag skrek något mot begravningsmannen men han höll masken. Fram tills detta ögonblick hade jag inte träffat djäveln. Men jag nu insåg att vi hade sällskap. Vi var så chockade att vi blev helt förlamade. En äldre dam som var i sällskapet skällde ut Hardy Olson och frågade honom vad han trodde han höll på med.
Vid det här läget vill jag nu nämna att Ingelas relation till Hardy Olson var som bäst korrekt. Hans knappt dolda hat för hennes hundarna var en stor irritations faktor för henne. Denna patetiska kontrollfreak nu utnjöt situationen i Ingelas död. Han hade några gånger försökte tvinga sin vilja på Ingela, men var ingen match för Ingela. Ingela var intelligent, begåvad, harmonisk och vacker, egenskaper som Hardy Olson inte behärskar.
Jag lämnade graven för att aldrig återvända..Pojkarna och jag erkänner inte graven. Ingela finns inte där.

"BAKOM BUSKARNA"??
När Olson höll på att bli utskälld av den äldre damen efter urnaincidenten vände han sig till några personer som var kvar och sa att han, Hardy Olson, "var tvungen att anlita fyra "säkerhetsvakter" för att se till att jag, Brian, make till Ingela inte skulle ta Ingelas urna" ! Var dessa tuffa män, bakom buskarna ??Tja, måste jag säga att i denna tragikomedi av fars, undanflykter, lögner och svek, kan jag bli förlåten för att ha ett gott skratt. Trodde den här patetiska galningen att den stora hjälten, Brian, var som en James Bond och skulle "stjäla" hans älskade Ingelas aska och rusa upp en dinglande stege från en väntande helikopter? Sådant händer bara i spännande filmer med explosioner och galna biljakter runt farliga böjar i Alperna.Jag hade dittills inte haft någon anledning att tro att Hardy Oslon var annat än en trist, tråkig gubbe. Jag inser nu att han i hemlighet hyste fantasier av sådana vilda spänninar som resten av oss vanligt dödliga bleknar i jämförelse. När jag läser denna sju år senare (2011), förvånar det mig att Hardy Olson kunde lämna kyrkogården oskadd. I en annat samhälle eller annan tid hade Hardy Olson aldrig kommit fram till grindarna i kyrkogården. Det kan bara konstateras att denna onda människa hade tur och bra timing på sin sida. Han visste att vi var paralyserade av chock på hans lömska dåd. Vi var också fördärvade av sorg över förlusten av vår älskade Ingela. Hardy Olson har enligt ryktena, ett förflutet som ofta har gett honom en god anledning att titta över axeln. En dag får han träffa någon vars timing är bättre än hans och den personen kommer att bekräfta Hardy Olsons största farhågor.

ALEXS BREV
Den ovanstående berättelsen är det som orsakade Alexs brev som finns på denna sida.Trotts att Ingelas mamma och Hardy Olson är terapefter backade de inte för att förolämpa mig och Ingelas och mina barn och Ingela själv. Barnen fick inte vara barn längre. De blev vuxna snart efter.

Nu skriver jag sju år efter Ingela så tragiskt lämnade oss och kommer aldrig att kunna förlåta dessa vidriga människor. En förklaring för barnen varför vuxna kunde göra så här har jag aldrig kunnat lämna. Är det så lätt för vissa människor att begå sådana här onda handlingar. Det är ofattbart hur två terapeuter som skall ha har hand om de svaga i samhället kunde fördärva Ingelas och mina barns framtidstro. Varför skulle de försöka krossa oss när vi var bedrövade av sorg efter Ingela? Hur kunde en mamma skända sin dotters minne? Hur kunde hon tillåta Hardy Olson att ta Ingelas askar när Ingela inte klarade av tanken av att ha hans kladdiga händer i närheten av sig. Det blir aldrig ett svar på dessa frågor. Det räcker att säga att dessa monstrer aldrig kommer att förlåtas av mig eller våra barn.

När Ingelas mamma kom hem till oss tre dagar efter Ingela hade gått bort med fullmaketen som hon ville att vi skulle skriva under hade hon med sig en ung dam som heter Linda i sällskap.Jag är övertygad om att Linda inte visste att hon var en del av en omoralisk/illegal handling. Det känns ofint att BrittMarie skulle dra in en helt oskyldig person i sin kriminella komplot. Vi kan inte heller skyllja på ???????? för att vi vet inte vem hon/han var. Hon /han var inte närvarande för att "intyga och bevittna" fullmakten inte skrevs under tvång !Fullmakten knnske var ogilltig eller ej men dess enda syfte var att lura mig och Ingelas och mina barn på en stor summa pengar för att betala för en stats liknande begravning som Ingelas mamm och hardy Olson lovade att betala för Vi har nu bestämt oss för att ta det här materialet till de svenska tidningar och se hur samhället reagerar om hur Hardy och Britt-Marie våldförde sig genom en oskydig barnfamilj.
Vi passa på och tacka presten som ringde till oss några dagar innan kyrkceremonin. Han var orolig om hur det låg till med planneringen och undrarde om jag visste hur det var.Jag sa att jag visste ingenting alls om arrangemanget. Folk hade ringt till begravningsburån och blev hänvisade till Hardy Olson och hans fru, Britt Mrie Åkesdotter om " råd" beträffande Blommor etc detta för en dyrbar begravning som varken jag eller barnen hade beställt !!

When Ingela's mother came to our home three days after Ingela died with the above piece of paper she was accompanied by a young lady named Linda whom I think I met before. I'm sure that Linda had no idea of the immorality/illegality of what she had been drawn into. It is a shame that Britt-Marie dragged an innocent young girl into such an evil plot and it goes without saying that we place no blame whatsoever on Linda. We can't place any blame either on ????? because we don't know who she/he is because she/ he wasn't present to "witness" that none of the signatories were under "duress"
The above document may or may "not necessarily" be legal and binding but it's purpose was to cheat me and the children out of a huge some of money to pay for a state-like funeral which Ingela's mother said she and her husband Hardy Olson (Ingela's step-father) had promised to pay for.
We will now around the new year take this up with some of the Swedish newspapers and see what the public have to say about people who can rape their way quietly through decent families, especially where children are invovled.

I would like to thank the priest who was involved in the whole thing. He rang me a few days before the church ceremony and said he was worried that I didn't seem to be involved in the church proceedings. I told him I knew nothing about anything. I had been telephoned by people who had rung the funeral people and had been referred to Hardy Olson ( Ingela's stepfafter) "for advice" on flowers etc. Hardy Olson and his wife, Ingla's mother were running the show. Ingela's and my chldren, were unwittingy paying for the whole shebang !!